Klipper ut alla stjärnor från himlens pappersvalv

Att lista ut hur vi ska få till stjärnhimlen var inte det lättaste.

Det krävdes en hel del räknande, klippande och klistrande.



Vi har utgått från en stjärnkarta, som vi fått låna av snälla Bengt Rosén, och mätt in vårt rum med vädersträcken åt rätt håll. Sen har vi kopierat och scannat och förstorat och funderat och slitit våra grå.

Martins snälla, underbara pappa har gjort en heroisk insats till mitt i natten flera dagar i rad.

Förutom att vara med och lägga upp en strategi och slita sina grå, har han hjälpt oss att räkna stjärnor och markerat vilka som ska vara i vilken storlek (som du kan läsa i tidigare inlägg ska vi ha tre olika grovlekar på fiber).

En ängels tålamod

Med hjälp av det har vi kunnat räkna ut ganska exakt hur många meter det går åt av varje storlek.

Ett tag höll vi på att göra allt spegelvänt..

Men till slut tror vi oss fått till det.

Räknandet har faktiskt underlättas att rummet är exakt 10m långt.

Taket är uppdelat på 4st A3-papper där vi ser varje bräda, så vi vet i vilken bräda vi ska borra för vilken stjärna.

Pilligt? Det är bara förnamnet. Men nu känner jag mig inte ett dugg allmänt less längre, nu känns det som en rolig utmaning.

I natt behöver vi inte räkna får för att somna, vi kommer bara se stjärnor :) 

Kram Erika

Ps. Det blir 500 (femhundra) stycken. Stjärnor alltså. Och inte i mina drömmar utan i taket.